Valfrihet
E-pub : Ladda ner elektroniska boken.
Klicka på en klick : Upplev en berättelse.
Shuffle : Om Gud själv får bestämma.
Alla texter är skrivna av Eric Glue.
Jag delar bara med mig
Eric Glue
7.
Gästrummet allra längst bort har alltid varit ruggigt kladdigt. Farsan brukar tjata på morsan att hon ska städa skiten, “Det kommer inte att ske!” brukar hon vråla tillbaka. Så när familjen Ottosson kom på objudet vinterbesök var det bara att hämta kladdsugarn och koppla in sladden till jacket. En kladdpåse efter en annan fylldes till bredden och kladderiet tog aldrig slut. Under tiden hörde jag att farsan kokade en stor kanna kardemummakaffe till “gästerna”.
Roger Ottosson, familjens överhuvud skrockade gott när den fjärde cyanid-spetsade mandelkubben maldes sönder mellan hans guldplätterade kindtänder. Det lät såhär: Prrooo Prrooo Flurr Flurr.
Samtidigt som fikat var i full gång på bottenplan hade jag fått en släng av panik, det verkade inte finnas något slut på kladdet. När det lät som allra skojigast i köket tog jag tillfället att hoppa ut genom fönstret och kuta allt vad jag hade mot skogens mörker. När jag hade kutat förbi “china town” började jag få slut på engergi, det var minns 50 kilometer kvar till skogsbrynet och jag var redan trött. Jag fällde ut min utfällningsbara sovsäck och tog en liten “Break”. “Dvärg-Break” som dom kallar det på stureplan. “Rast-A-Fairy” som dom kallar det på kåken. Att sova under bar himmel är underbart, att sova under en bar opel är inte lika underbart.
Jag vaknade av att en Charity-Pundare hade börjat såga av mitt högra håriga ben. I ren och skär dödsångest kontrade jag hennas drag genom att såga av även mitt vänstra håriga ben, rätt ska vara rätt. Charity-Pundaren kände sig nöjd och frågade om jag ville sätta dit henne. Jag kunde inte få ut ett ord, jag var kär <3. Jag sa att jag kunde tänka mig att sätta på henne - bara det inte kostade pengar. Sen blev allt surrealism, hon öppnade sin kött-källare på vid gavel och jag fick plantera mina potäter i grönsakslandet. Hon hade en spegel fastsydd på ryggen. När jag tog henne bakifrån knullade jag med mig själv, incestfest med min spegelbild. Tur att jag inte är myndig, tänkte jag högt och drog förhuden så långt bak jag någonsin kunde. Strängen bakom ollonet exploderade och täckte mig och min höga darling i kärlekens kulört. Mina känslor varierade för att till slut frysa till is. VEM FAN SKULLE STÄDA UPP I GÄSTRUMMET NU? Snabbt som en ollad gympalärare gav jag Charity-Pundaren en avskedskyss och löpte åt samma håll som jag kom ifrån.
Flåsande stod jag vid fönstret till gästrummet. Jag stod där i drygt 5 minuter för att vänta ut min erektion som inte ville lägga sig. Jag använde sedan min slaka pillesnopp till att knyta ett rep. Ett perfekt tvinnat rep som jag kastade upp mot fösterbläcket, yeah, mitt krokiga ollon fastnade perfekt. Medan jag hissade upp mig själv gjorde jag “Peacetecknet” med min högra hand. “The world is yours” spelade upp sig själv på repeat i mitt huvud. Tvärtemot fysikens oskrivna lagar lyckades jag hissa upp mig en våning högre än vad huset är byggt. Under den totala förvirringen som uppstod blev jag välsingnad av en så kallad “utom-snoppslig” upplevelse. Jag såg min snopp utifrån och såg hur jag svävade ovanför mitt kön. Livet stannade upp och inte ens vinden rörde sig. Luftrummets liv avtog och jag kände mig lite liten.
I en odefinerad period av tid så var allting blankt. Det kunde ha varit kortare än en sekund, längre än ett millenium, eller någonstans däremellan. “jag är inte min penis, min penis finns inte” tankarna snurrade i huvudet och jag förstod den natten att alla penisar är en penis. Det finns inget “din penis” och “min penis”, det finns bara “penis”. Husets väggar andades och berättade för mig att “Du tänker inte med kuken, kuken tänker med dig”.
“WAUUSUUWWWAAA”, flämtade jag samtidigt som jag konstaterade att jag hade kvicknat till. Inget var normalt, allt var som förut. Gästrummet var förmodligen ruggigt kladdigt fortfarande. Men jag hade lärt mig ett och annat på kuppen!
Slutet gott - allting gott.
3
Jag satt på sovrumsgolvet med kuken i högerhanden och drog en så kallad snabbrunk. Flera svettpärlor trängde fram genom förhuden på min panna. Rakt framför mig hade jag en spegel. Det går alltid snabbare att runka om man har någon att tävla mot. Den här gången slutade det oavgjort. Typiskt, tänkte jag. Det hade kännts som att jag hade ett övertag. Inte mycket, men tillräckligt. Jag tappade farten mot slutet.
Utmattad och nyrunkad, . Jag ställde mig upp och sträckte mig mot strumplådan. “Tänk vad många strumpor jag har samlat på mig genom åren”, sa jag tyst till mig själv. Jag började fundera på om det var möjligt att förvara något annat än fötter i strumporna. Och då slog det mig. “Min kuk har ju samma form som en fot”. Jag kände inspirationen rinna igenom kroppen med samma fart som blodet i en upphetsad kuk.
Det tog inte många minuter innan jag satt vid ritbordet med pennan i högerhanden. Jag ritade direkt på bordet. Jag kunde inte förlora en sekund.
Först tecknade jag konturerna av min väldiga dolme. Sedan ritade jag konturerna av en strumpa, runt om dolmen. Den passade precis. Jag skrek Hurra rakt ut. Sedan signerade jag ritbordet och tog med det till banken. Här skulle det ansökas om lån.
“Din idé är alltså att sälja strumpor i trepack istället för par?”
Mitt ritbord låg upprullat banktjänstemannens banktjänstemanbord. Han fingrade girigt på sin långsmala mustach. Pupillerna på banktjänstemannen hade bytts ut mot dollartecken.
“Javisst” löd mitt tvåstaviga svar.
Banktjänstemannen började tala banktjänstemannaspråk. “Räntsum fondling procentsats” och så vidare. Jag försökte hänga med. Men det gick bara inte. Banktjänstemannen sträckte fram ett jättelångt papper och sa att jag skulle skriva mitt namn längst ner. Det var ingen idé att försöka tyda det finstilta. Han satte en guldpenna i min högerhand och pekade på en prickad linje.
Sekunden efter att jag skrivit mitt fulltständiga namn på den prickade linjen förvandlades plötsligt banktjänstemannens dollarpupiller till något mera barnförbjudet. Upphetsade pärlor av svett trängde fram genom huden på banktjänstemannen och hans brallor åkte av. “Du har just skrivit kontrakt på att du vill delta i en runktävling med mig.” Han lyfte ner en Farbror Joakim-tavla från väggen och öppnade kassaskåpet som fanns därbakom. Så tog han fram en jävligt möglig kanelbulle och la på golvet. “Reglerna är enkla. Sisten att spruta sperma på den äckliga kanelbullen måste käka upp den utan att slicka sig om munnen. Om han misslyckas så bestraffas han med en stor dos fjärtgas rakt i näsan.”. Banktjänstemannen läste innantill från kontraktet. “Det är väl bara att vi sätter igång” sa han och drog fram pillevicken med samma uppkäftiga beslutsamhet som Lucky Luke hanterar sin pickadoll..
Jag hade inte ätit på flera dagar. Hade inte råd med mat. Så det blev en läggmatch denna gången. Bullen var god, men gud vad jag skämdes på vägen hem.
2
Jag hade klippt hål i fickan på mina jeans. Sen hade jag tagit min pung och dragit in det uppklippta hålet. Detta resulterade i att jag kunde gå med handen i fickan och smeka min pung utan att någon visste om det. Jag smekte min pung på gator och torg. Hos svärmor smekte jag pung. Pung pung pung. Mina vänner tyckte att jag började bli osocial. Det enda jag fokuserade på var pungen i fickan.
Men så plötsligt en dag. Jag stod under fullmånens sken på en sliten men tom parkeringsplats. Plötsligare än plötsligast. Plötsligare än jag någonsin trodde var möjligt. Plötsligt sprack en söm i jeansen och min ficka trillade ner till marken. Alla mina drömmar och allt mitt hopp krossades i samma stund som fick-tyget seglade ner i backen.
Gaffatejpen hade tagit slut bara fyra minuter tidigare. Jag ska inte gå in på detaljer, men det gällde en verkligt genant historia som involverande en förgylld hästsko och den prisbelönta herrfrisören Glenn Herrfrisör. Och det sista av min gaffatejp såklart. Hade jag bara haft några småbitar gaffa hade jag kunnat tejpa fast pungen på låret och känt mig lite gladare. Men den här gången var det kört på riktigt. I mitt omänskligt deprimerande tillstånd tog jag det svåraste beslutet jag någonsin tagit. Även fast jag vet hur destruktivt det är så bestämde jag mig för att köpa folköl. Konsum tillhandahöll den okristna drycken, 3,5% av ren och skär synd. Men det spelade mig ingen större roll eftersom jag är ateist. Med folkölen skvalpande i en plastpåse begav jag mig hemåt. Direkt när jag kommit innanför dörren till mitt hem satte jag igång. Nu jävlar skulle jag folköls-runka.
“Psyyyssch” hördes det när jag sprätta flärpen på folkölsburken. Och trots att jag vet att hålet på en folkölsburk är förtvivlat vasst om kanterna, kunde jag inte låta bli att sänka ner vänster punghalva av ren rutin.
Jag önskar att jag kunde beskriva känslan av slapp punghud som briserar. Det gör jätteont. Det gör verkligen jätte jätte ont. Jag fick uppleva detta ungefär 3 sekunder efter att jag doppat pungen i folkölen. Det som skedde var följande: När jag kände den rumstempererade folkölen smeka min vänstra pungkula kände jag mig helt värdelös. Öl har ingenting på min pung att göra. Så jag slet till. Jag slet ut pungen ur burken.
“PsyyschiwoawoaAJAJAJJ” hördes när pungens skyddande skinnbitar slets i slamsor. Folkölen blev såklart lite smutsig av alla olika slags kroppsvätskor som inte längre ville stanna innanför pungsäckens skyddade miljö. Paniken tilltog när jag helt sonika satt med båda pungkulorna i handen. Oskyddade och sårbara. Dom påminde om två frikadeller i tomatsås.
Jag har ofta funderat på om jag har någon form av störning i hjärnan. Jag är riktigt jävla impulsiv och ofta en fara för mig själv. Samma sak den här gången. Tydligen räckte det inte att pungen var paj. I mitt förvirrade och totalt obegripliga tillstånd kändes det helt logiskt att ringa “heta linjen” istället för 112. 112 kändes så jäkla torrt och trist.
“Hej det är jag”, sa jag. För det kändes helt rätt!
“Hej jag heter Björn. Jag är klädd i keps och trosor”, svarade någon.
Jag la på.
Trosor är ingenting som jag går igång på och det började göra riktigt ont i pungen. Eller rättare sagt, det började göra jätteont i det som en gång var min pung. Min själ. Mitt skötebarn. Min enda vän.
Jag behövde hjälp. Jag ringde sluta-röka-linjen istället.
“Välkommen till anonyma nikotinister, hur kan jag hjälpa dig?” svarade en röst på andra sidan luren.
“Jag har förstört min pung och är småfull på folköl, så jag funderar på att börja motionerna. Funkar det bra mot rökning?” sa jag till den anonyma rösten.
“Hur mycket röker du?” fick jag som motfråga
“Ingenting” Svarade jag
“Då kommer motion att fungera utmärkt”
“Tusen tack” sa jag och la på.
Hela världen svajjade. Jag var kladdig precis överallt. Jag gick med dystra steg mot badrummet och ställde mig på vågen. Jag hade gått ner ett hekto.
“Tur i oturen”, ropade jag rakt ut. Sedan tittade jag på spegeln och fick syn på ett vansinnigt leende. Det skrämde skiten ur mig. “Otur i turen” kved jag när jag kom på att jag kunde ha undvikit allt detta. Varför klippte jag inte bara ett nytt hål i den andra fickan?
Snipp snapp snut så var sagan slut.
1.
Han luktade korv. Chorizo. “Smaskens” tänkte jag och log glatt åt korv-gubben. Utan att ens reflektera över det hann jag tänka “Jag ska knulla skiten ur dig din jävla körva-göbbe” .
Var sitter skiten på en körva-gubbe? Någonstans mellan pungen och skulderbladen gissar jag på. Och där kom det igen.. “sug min kuk med bostongurka din sexiga tjockflärp” Fan, jag kunde verkligen inte kontrollera mina tankar den dan.
Det värsta var att jag var både kåt och hungrig. Det är den absolut mest destruktiva kombination av begär om man är i min situation.
Jag var tvungen att fatta ett snabbt och ogenomtänkt beslut. Med stela steg gick jag fram till korvgubben och tog ett stadigt tag om hans nacke. Jag böjde honom framåt och kysste honom. Han smakade grovsnus och dagens lunch.
“Ska vi älska, så ska vi älska till Rock’n’roll”, sa korvgubben och flinade. Han menade inte ett enda ord, det visste jag. Men det var ändå gulligt av honom att inte bräda mig direkt. Men det slutade inte där. Han retades lite till. Med sina grillkorvsfingrar smekte han min svällande pung innan han med ett lätt knuff puttade bort mig från korv-stånden. Bort från hans lilla korv-kiosk och mitt köttsliga korv-stånd.
Jag tittade ner i backen. Korvgubben tittade inte mot mig. Nonchalant sträckte han till mig en doggy-bag med blandade köttbitar och sås. Själva påsen var genomskinlig och såsen och bitarna låg som klistrade mot påsens insida. Den påminde om ett använt knullgummi som någon även tömt en burk kattmat i. “Tack”. Han var en riktigt teaser den där korvgubben. Klart som korvspad att jag blev kåt igen. Det blev inte bättre av att se affishen med reklam för vitlöksdressing. Korv och vit sås. Korvgubbe. Knullgubbe. Gubbknull. Jag önskade inget mer än att han hade bjudit på en redig omgång doggy-style istället för en doggy-bag.
Jag gömde mig bakom en sten, tänkte att korvgöbben skulle gilla mig om jag hade en mera hemlig stil. Och tror ni inte att det var precis det som behövdes för att vända på scenariot som alldeles nyss hade pekat mot en ensam runkbulle under månens heta sken på kajen, med enbart sjöfåglar som publik. Jag väntade bakom stenen i flera timmar. Men så, äntligen. Tre timmar och fyra småsprut senare. Korvgubben stängde sin kiosk och började vandra hemåt. Jag klädde av mig naken och smög efter. Även fast det var kolsvart ute kunde jag lokalisera korvgubbens position genom den starka lukten av testosteron och kabbanos.
Ljudet av mina såriga fotsulor och handflator mot mjuksnön. Korvgöbben vände sig om och jag gjorde min “skrämd räv”-blick. Korvgöbben tände sin lykta. Men då hade jag redan försvunnit in bakom en annan stor sten. Denna katt och råtta lek fortlöpte hela vägen hem till korvgubben. Ett jäkla sick-sackande mellan vägen och stenarna. Korvgubben öppnade dörren till sitt tvåmanna tält och klev in. Där innifrån hörde jag sång och skratt, dans och lek. Allt det där som jag saknade i mitt liv. Jag började gråta. Delvis av avundsjuka och delvis av glädje. Jag önskade korvgubben det bästa i livet. Jag ville att han skulle få leva gott.
När jag hörde grova snarkningar från tältet kröp jag fram. Tyst som en räv lirkade jag upp tältlåset. Jag slingrade mig in hukandes. En lykta i taket glödde fortfarande, den gav mig tillräckligt med ljus för att se körvagöbben som sov sött i sin sovsäck av ulvaskinn. Han hade bostongurka i mustaschen. Jag tog mig en försiktig slick. Det var den mest kryddiga bostongurka jag någonsin upplevt. Vilka smaker, vilka nyanser - spindelhonung, ättika, läppstift. Han sov som en björn, så tungt och stilla. Jag lyfte försiktigt på sovsäcken och kröp ner brevid honom. Hans håriga bringa kittlade mig sensuellt på ryggen när jag gottade ner mig framför honom. Där låg vi. Jag och korvgubben. Skedandes i hans varma och trygga tvåmanna tält. För första gången i vuxen ålder var jag lycklig på riktigt.
Jag somnade i samma stund som den sista knoten brann upp i den falnande lyktglöden. Jag gled genom dimman tillbaka till drömvärlden, den värld jag hade kommit från. Om några minuter skulle korvgöbben och bostongurkan vara för evigt utplånade.
The End.?
4.
Anus exploderade. Men jag mådde ganska bra ändå. Det kunde ha varit värre, och dessutom är det kul när det händer nåt. Jag var inte helt oförberedd. Du kanske till och med kommer att säga att jag får skylla mig själv. Allt började med att jag upptäckte homonymerna, för två dagar sedan. Vi tar det från början:
Det blåste på förhuden klockan två på eftermiddagen. Jag satt vid bibblan och käka smörgåsen i kukuppgången. Bästa tiden på dan. Morgonstund har pung av guld i mun. Det droppade en trögflytande sörja ur pisshålet längst fram. Kroppens egen smörgåsdressing. Och just när jag tänkte på dressing, fick jag för första gången syn på Ung-Britt i en vacker dress. Dress. Dressing. Nej nu vill jag inte leva längre. Varför heter kvinnans finaste klädesplagg samma sak som min goda sås. Varm och salt, prickig och med spets. Jag stoppade långsamt in mitt blodsprängda ollon i kaki-shortsen och sa rakt ut ”Tjena Ung-Britt, snygg dressing eller?” – och pekade på smörgåsen. Hon tog en tugga och sa att den smakade säd. Det hände igen. Vete, råg. Kukdressing. Samma ord, olika betydelser. Det var som att jag och Ung-Britt talade varsitt språk men använde samma ord om och om och om och om igen. I ett försök att bryta situationens ”weirdness”, tog jag ett stadigt grepp om kukstubben. Jag vrängde upp kukahuvet in i klyftan mellan Ung-Britts högerpatte och vänsterpatte. Alltså min högerpatte är Ung-Britts vänsterpatte och vice versa. Alltså. Jag har inga pattar. Men ni förstår: i klyftan om man säger. Och där hände det igen. Klyfta, som apelsinbitarna i min goda kuksåssmörgås.
”Skönt”, yttrade Ung-Britt tacksamt, gick sedan hem och fyllde år. 58 bra år. En sommar för länge sedan hade Ung-Britt fötts, som första barnet på en skara om tre. Ung-Britt - eftersom hennes föräldrar fortfarande var unga, fria och glada, när de bestämde namn på ungen. Ung-Britts mamma och pappa hade knullat, det var ett faktum. Fuck-tum. Som en såndär skön grej man sätter upp i röven på sin partner och låtsas som att det regnar. Det hände igen. Samma ord – två helt skiljda prylar. Men vänta lite. Det där hände för mer än 58 år sedan. Jag har ingen rätt att ta illa upp. Ung-Britts föräldrars knullevaner är inte min business. Ändå stod jag nu i smyg i Ung-Britts föräldrars pökrum. Och läste brev. De hade bestämt sig för att knulla redan under andra världskriget. Det var tyskarna som hade gett order. Först sa dom: Varde Birkenau – och Birkenau blev. Sedan sa de: Knulla – och det knullades. Ung-Britts pappas kuk var längre än ett tåg och Ung-Britts mammas fitta var djupare än en tunnel, stod det i ett av breven.
Hursomhelst. Min kuk hade redan kallnat och lagt sig som en liten veke och försvunnit i ett pungveck. Lika bra vi åker hem, sa jag till kuken och drog upp gylfen. Tjugo spänn kostade bussresan och då ingick en liten pappersbit och en gratis stjärtmassage. Jag steg av bussen och öppnade väggen till mitt vardagsrum och klev in. HALLÅÅ JAG ÄR HEMMA, skämtade jag, för det visste jag ju redan. Raklöddret för intimtrimning stod framme sedan morgonens fittrakning. Jag rakade fittan en gång till och sen åt jag det som var kvar av raklöddret. Det var gott. Smakade gott, luktade gott. Som Paracetamol och Bålgetingar, fast löddrigare och med mindre sting.
Vad som händer härnäst kan ni säkert gissa er fram till. Konsekvenserna av karaktärens handlingar följer ett logiskt och förutsägbart mönster. Det är ett oerhört slöseri på bläck om jag skulle förklara nästföljande stycken. Har du en penna? Vi gör såhär. Jag lämnar ett tomrum där du kan fylla i det du tror ska hända härnäst. Tveka inte, du vet nog.
❦
❦
(här slutar mellanpartiet. Om du fyllt i varje mellanrum med bokstäver så borde du nyss ha skrivit början på meningen som kommer härnäst. Ifall det är något som inte stämmer i historien så ska du ringa 086768000 och säga lösenordet: ”Mitt stora arsle har domnat bort” så lovar vi att lösa alla dina förflutna, nutida och framtida problem. Nu lämnar vi rum för den storartade, omtalade och helt sanslöst oväntade finalen i vilken ett anus exploderar).
men det var bara fettfläckar. Tur tänkte jag. Då sprängdes mitt anus.
6.
Skogen har en särskild plats för onda barn.
Det var en solig dag i år. Regnet öste ner och regnbågarna hopades på himlen. Åskmolnen låg ännu tätare. Och så haglade det. Snön kräktes ner på Guldlock där hon stod i sin prickiga swimsuite på en badstrand i mitten av skogen. Hon hade just badat färdigt och det var dags för ett dopp! Nej vi börjar historien lite längre fram. Hold on, dear reader.
På vägen hem blev Guldlock törstig. Tur som haver, råkade hon hitta en stor stuga bredvid stigen. Den var byggt i dirt och cobblestone, men Guldlock tyckte att stugan var ”snygg” och ”påkostad”. Den lilla infarten till stugan var gjord av skelettdelarna efter Mellanbocken Bruse. Men det kunde inte Guldlock veta där hon trampade in på gården och steg upp på porten. Hon knackade. Först fyra korta knackingar. Sedan en kort knackning till. Sedan en kort, en lång och två korta knackingar. Hon tog en liten paus i knackandet. Under pausen rökte hon en hel limpa cigg. Efter att hon fimpat den sista cigaretten mot vänster armveck, gjorde hon fyra korta knackningar på dörren. Sedan två korta knackningar. En lång knackning. En kort, en lång, två korta knackningar. En kort knackning. Innan hon gav upp knackade hon en kort, en lång och en kort knackning.
Guldlock klev på. Efter tjugosex knackningar får man göra så, eller hur? Efter tjugosex knackningar får man fan göra vad man vill, tänkte Guldlock. Hon gick in och la sig för att vila i mellanbjörnens säng. Den var lagom lång men bred nog för att dubbelligga. Hon sov i 100 minuter prick.
Storbjörnen då? Hur ska det gå för honom, undrar ni. Jo det ska jag komma fram till. Men först lite musik: Na n ana n ana na na na. Nanana nana nana naAa.Nanananana, min flöjt, nanannana. Mina vänner och deras vänner nan n ana na
Guldlock torkade tårarna med mellanbjörnens lortiga lakan som luktade ollon. Ni vet, sött, surt. Gott. Very good. It’s not the ollon that kills you, it’s the smäll. Författaren hade just kickat igång ordentligt på sömtabletten. Orden dansar – felstavingen lägger budkap under orden som inte har gjort något bra. Gröna budskap och röda budskap. Och det liksom strävsa´´´´
´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´
´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´m < den kanman fånga spindelbäbisar i. I hi hi.
Men säg innget till Fröken, Chauffören, Marknadsutskottet, Bibblan.
Guldlock hade brottom. Hon måste släcka in törst. Solen skiner utanför, strålarna målar fantastiska akvareller på hagelkulorna rygg.
Inget berg är för svårt att överstiga. EN medalj med dessa ord, hade varit en bra medalj. Bättre än en pokal.
Sedan bestämde sig Guldlock för att tacka mellanbjörn för gästfriheten. Hon bäddade sängen och la en liten regnbåge på huvudkudden. Sleep Dreams Middle Bear.